Hmm...
Spenderade helgen borta i Sthlm och det var super nice.
Kunde bara lämnat allt hemma lixom.
Kollade knappt på mobilen och det kändes skönt.
Blir ju typ en stress den där.
Ångesten har inte funnits på hela helgen.
Har känt mig lugn och harmonisk på något sätt.
Kion har varir helt underbar att ha med sig.
På tåget dit och hem och där.
Min lilla prins ❤️
Hinner bara komma hem till Gävle så börjas det.
Ett sms från....
Han är så duktig han hat gjort det blaaa blaaa blaaa....
Så jävla less på dessa sms!!
Så less på ..... överhuvudtaget!!!
Hämtar kidsen och det känns bra.
Men casper sa en grej som gjorde mig ledsen.
Men men
Kommer hem och får ångest över att jag inte orkar ta tag i lägenheten, städa fräscha upp!!
Tar tag i disken iaf.
Ska fan köpa pappers tallrikar och plast bestick.... nästan iaf.
Känner efter och kroppen känns inte ok....feber...ont överallt..
Har inte tid att bli sjuk.
Alice och Kion tar ett bad :)
Dom gör mig på bättre humör.
Efter det sitter dom och leker.
Kion är glad, skrattar åt Alice.
Känner lite glädje ❤️
Sen hamnar jag i soffan, med dom där tankarna i gen.
Känner mig på någotvis helt trasig, det gör ont!
Den där ensamhets känslan, övergiven.
Usch..
Jag hatar det.
Ännu mera ångest, va gör jag för fel!?
Pusssss
