Jaha... ligger här i sängen, men kan fan inte sova.
Hur mkt tankar och skit i mitt huve! Blir tokig....
Ibland tänker jag ingenting. Men nu så kommer alla känslor tillbaka. Ibland känns allt så lätt, som nu bara tungt.
Man ska se positivt på allt men inte så enkelt ju!
Jag har det bra och är lycklig. Men ändå känns det som att ngt fattas lixom. Här världens underbaraste son, som betyder mest.
Gissa om att mitt hjärta smälter då man hämtar honom hos farmor och han kommer och ger en en kram
- mamma, älskar dig! Säger han....
Då kunde man ha börjat gråta.
Ska vara glad att jag här honom, finns dom som inte har ngt barn alls. Men känns så hårt för vill verkligen ha ett till nu.
Men kanske inte är meningen att det ska bli så, vem vet.
Men man väntar och väntar på ett positivt test. Men vettefan om det kommer komma.
Ska inte hoppas för mkt, för jag fixar inte flera motgångar.
Vill inte bli ledsen heller.
Puss puss
1 comment:
en stor kram Maria och hoppas det snart känns bättre. Den där väntan tär på en , mer än man kanske tror. Det är förödande urholkande och satans deppigt att varje månad vänta och hoppas och tro för att sen inse. att nähä inte nu heller.
kram och hoppas vi ses på jobbet nån dag.
Post a Comment